onsdag 1 september 2010

Text 1
Den gråhåriga mannen i kön bredvid oss fortsatte trampa runt på stället. Ständigt flyttade han vikten från den ena foten till den andra och hans högljudda suckar överröstade surrandet från lysrören. Han slängde en blick på sitt armbandsur och stirrade mot utgången. Med korslagda armar vände han sig sedan mot kassan i hopp om att kön hade rört sig lite längre fram. Så fällde han en kommentar och ryckte på axlarna.

Text 2
Hur kunde någon vara så oerhört trög och korkad? Medan hon fortsatte skrika kunde jag inte längre kontrollera mig. Hon förstår väl att hon inte kan göra sådär? Blodet började pumpa häftigare och jag kände hur rodnaden steg längs mina kinder. Jag var tvungen att gå därifrån för att inte lyfta upp något tungt och kasta i väggen.

5 kommentarer:

  1. Det första texten gav en väldigt tydlig bild av situationen. Fick känslan av rastlöshet och irritation hos mannen. Den andra texten var inte en upprepning av text 1 (som de nog lätt kan bli) utan det var kul att veta vad han tänkte där han stod. Braa tildis!

    SvaraRadera
  2. Jag håller med lisa. Känslan av att mannen är stressad och irriterad är uppenbar. Kanske har han bråttom någonstans?
    Lätt text som flyter på bra. Schyst gestaltning av situationen! // Julia E

    SvaraRadera
  3. Tydlig skilland mellan perspektiven och man fick verkligen känslan som sagt! :)

    SvaraRadera
  4. Gillar verkligen att det är en så typisk vardagssituation. Det finns inget onödigt i texterna vilket jag gillar starkt. Känslan är tydlig.

    SvaraRadera
  5. Jag tycker texterna visar hur mycket som pågår inom en person som ingen annan får se. Utanpå verkar han bara otålig och stressad men i text två ser man hur otroligt irriterad han är. Väldigt bra skrivet!

    SvaraRadera