Ser grönt och rött

Utifrån:
Han kollade upp från gräset. Hans kläder hade fått gröna fläckar på sig, och strumporna hade åkt ner till vristen. Han reste sig upp på knä, och stirrade med stora ögon mot mannen i svart. Han höjde armarna och lade händerna på huvudet, som om han skulle till att börja slita sitt hår. Han kollade nästan lite frågande på åskådarna som satt runt omkring planen som om han ville få respons. Plötsligt ställde han sig upp och gick med bestämda steg mot mannen i svart. Han kom dock inte så långt. Så fort han började gorma blev han omfamnad av ett antal armar som drog honom tillbaks. Hans käke blev kraftigare, och lätet som kom när han försökte skrika samtidigt som han bet ihop liknade ett morrande. Han stirrade intensivt i några sekunder på mannen i svart och det röda kortet denne visade upp, innan hans lagkamrater mer eller mindre släpade bort honom från planen.

Inifrån:
Jag såg bara grönt. Det kändes som att jag skulle kunna äta upp gräset där jag låg. Jag kollade upp och såg det jag redan visste. Jag kände hur jag utmanade mina tänders hållbarhet genom att bita ihop. Jag kände mig lite som ett djur där jag stod och mer eller mindre morrade åt rättskiparen, men jag kunde inte förmå att bry mig. Jag kände hur svårt det var att blinka, jag ville inte släppa blicken från idioten i svart, så att han förstod hur jävla fel han haft. Jag kände några grässtrån på min tunga, och egentligen ville jag bara gå fram och spotta ut dem på honom. Det enda som höll mig tillbaks var några armar. Jag skrek, men jag kunde inte slappna av i käken. Allt jag ville var att slå honom. Det kändes som att han förstod det, för jag kunde se en tillstymmelse till rädsla i hans ögon innan armarna knuffade bort mig från planen.