Text 1
Vatten slår ner mot hennes kropp, rinner längs axlarna. Rent, klart vatten möter en ung kvinnas nakna kropp. Hon blundar, munnen är avslappnad och huden blek. Hennes armar hänger längs sidan och håret lägger sig tätt och blött mot det nakna bröstet, magen och ryggen. Det finns en svag taklampa i rummet som lyckas lysa in över duschdraperiet.
Hon vrider av, ser sig om efter en handduk. Det finns ingen handduk i rummet. Hon fastnar istället med blicken på en tandborste. Händerna hänger fortfarande längs kroppen. Tandborsten i muggen är mörkblå, välanvänd och uttorkad. Det står en röd i samma mugg. En röd, mjuk tandborste. Hon stirrar på dem, tar upp den mörkblå tandborsten och kramar den i sin högra hand. Stirrar på den, får svårt att andas. Hon försöker bryta sönder den men hejdar sig plötsligt. Hon kysser den. Sedan ställer hon tillbaka den och går tillbaka in i duschen igen.
Text 2
Jag låter vattnet rinna, kallt och ilande. Känns renare så, klarare på något vis. Blundar och låter vattnet erövra min kropp. Håret fastnar längs min kropp. Låter händerna hänga längs sidan, förmår inte öppna ögonlocken och se att jag är ensam. Ljuset når i alla fall - genom ögonlocken,. Det lilla ljus som lampan kan ge. Tänker på lampans uppkomst, att vi duschade efteråt.
Jag vrider av vattnet. Det vatten som går att vrida av. Tar ett djupt andetag och drar upp draperiet. Ser mig omkring efter en handduk. Hinner inte hitta någon för där står muggen med två tandborstar i. Inte en, utan två. Två tandborstar. En röd som är min och en blå som inte är min. En blå tandborste som var hans. Som han har haft i sina händer så många gånger. Jag brukade aldrig ens ägna en tanke på att den stod i muggen.
Jag tar upp den i min hand, känner genast hans hand. Jag känner hela honom, bakom mig, bredvid mig, hos mig och nära mig. Tappar kontroll, tappar andning. Jag försöker bryta sönder det, försöker bryta sönder den. Förstår inte vad jag håller på med, så jag slutar. Kysser den, ställer tillbaka den där den hör hemma. Ställer mig återigen där jag hör hemma.