Del 1
Vågorna vällde in över strandkanten. Hon borrade ner fötterna i den fina sanden. Kände de små kornen mot huden, medan vinden rev i hennes tunna kropp. Kinderna var våta och håret hängde i testar kring det vackra ansiktet. En doft av salt hängde i luften. Hon reste sig mödosamt upp på skakiga ben. Det var som om något sorgligt drog över hennes kropp när hon gick där på stranden, på väg ner till havet. På väg ner till det mörka, våldsamma havet.Del 2
Jag hade nått ner till strandkanten nu. Gått förbi den taggiga tången, som rev upp huden på mina bara fötter, och äntligen nått det isande kalla vattnet. Jag kände hur vattnet omgav mina smalben. Tog några steg fram och kände hur vattnet steg högre och högre upp mot benen. Jag stannade och tog in allt en sista gång. Den salta doften, måsarnas skrik, vindens ilande och det kalla vattnet mot min hud. Jag kastade mig ut i det lömska, mörka vattnet.
Alltså jag gillar verkligen ditt sätt att skriva på. Mkt bra tycker jag, dessutom gillar jag att text 2 tar i text 1, de flesta har jag skrivit om samma händelse i två perspektiv. Fint att du forsatte berätta om samma sak ur två vinklar.
SvaraRaderaMinuset - den sista meningen med att hon kastade sig ut. Det hade varit fint att behålla spänningen och det mjukt sorliga, vilket jag kände försvann med den meningen.
Vackert och vemodigt i det första prespektivet, och mörkt och hemskt i det andra. Välskrivet, särskilt delen med sanden kring tårna. Man kan lätt se och känna hur man själv står på en sandstrand, i Skåne, i september.
SvaraRaderaTycker om dina skildringar av havet, skildringarna är nästan tvärtemot sättet jag skildrade havet i min text. Gillar att det börjar som om det vore helt fantastiskt och slutar precis tvärtom.
SvaraRaderaJag gillar hur den första texten verkligen ger känslan av att man ser den här kvinnan gå neråt och man anar att något är fel. Allting känns fel trots den vackra skildringen av havet. Snyggt!
SvaraRaderaDen är så fin, och sorglig. Det börjar så fint och slutar mindre fint. Bra beskrivning och bra helt enkelt.
SvaraRadera